ge dig
gräset blir aldrig grönare än ditt ansikte?
skit i det gamla
slicka inte längre röv i onödan
självklart kan även denna dag bli livsavgörande,
ta chansen!
kyss mig i arslet
alla människor är fula just idag.
imorgon blir det bättre, imorgon är vi snygga!
kyss mig i arslet
alla människor är fula just idag.
imorgon blir det bättre, imorgon är vi snygga!
come and sit down with me
jag är en svamp som är helt torr och lätt ena dagen, dyngblöt och tung nästa dag.
jag står ut.
usa är nära nu, jag är inte så orolig just idag.
ikväll blir det gospel, jag har längtat så!
förstå mig
jag sliter dagarna i streck för att uppnå någonting jag inte vill på grund av dig
jag sliter dagarna i enda för att hitta en lucka att ha tid med annat än mig själv
jag sliter dagarna långa för att hitta en lugn plats i mig själv att vila på tillsammans med dig
snälla förstå mig när jag säger att du är det enda jag vill luta mig mot, att du är det enda jag lutar mig mot
snälla älska mig mest när jag förtjänar det minst
snälla hjälp mig,
förstå,
orka,
sluta
snälla ta mig dit igen, till vårat lugn, till våran vardag.
jag trivs inte här, inte nu, inte här
.
DAMFOTBOLL?
DAMFOTBOLL ÄR EN EGEN SPORT!
damfotboll är inte fotboll, de är en helt annan sport, såsom att ishockey och bandy är skilda sporter!
ta på mig
sug min pung, rädsla
men någonting som skrämmer mig är att man avundas deras glamourösa liv, en spalt i tidningen och ett allmänt lyckligt liv.
men nej tack. jag vill inte leva deras liv.
trots att mitt liv liksom alla andra liv kan suga pung så trivs jag med det också,
den sista tiden har varit skit-tung och jag kommer säkert aldrig förstå varför just jag måste drabbas av en känsla av jag-är-värdelös, som säkert vi alla burit på. (jag var nära på att skiva "bärt på")
men mitt i allt oskönt så kan jag faktiskt andas ut och säga:
- detta är mitt liv.
och jag trivs med det, mitt liv.
först och främst handlar inte detta om att jag ska skriva någonting för dig som läsare, nu släpper jag nog en tung period. bara genom att erkänna för er, men framförallt mig själv.
jag är inte värdelös och jag vet om det, jag har de tungt ibland men jag klarar av det.
jag tror jag har svaret, för mig.
allt handlar nog om rädsla,
jag är rädd.
men istället för att klämma in mig i ett hörn vill jag ställa mig på bordet och skrika ut det. för jag är inte längre rädd.
jag släpper det nu, jag är starkare än så.
så nu ska jag lägga mig med en frid i hjärtat som var länge sen jag kände,
nu kan jag andas igen.
tack för att du tog del av min biktning.
nu ska jag sova, trygg, orädd.
ge mig styrka
jag ser mer än jag klarar av,
tar mer än jag orkar,
lyssnar mer än jag pratar,
ser mer än jag hör.
snart kommer de tillbaka, i en ruskig fart.
hjälp.
ge mig ett svar
men jag vet inte om jag ska vara ledsen eller glad...?
släpp mig
allting känns skitsämst.
jag är vaken
jag har stora visioner för dig.
de är det största jag hört på länge.
spöken
Den värsta chocken har gått över, men kranar slås på och av hela tiden.
nu ska jag äta pastasallad och kall bacon och avnjuta OS-repriser.
tänk på mig
sug min röv
arbetet i sig gick relativt smärtfritt men den tidiga morgonbrisen drog ner humöret.
lagom till lunch blir man stående ensam med ett gäng beställningar, ensam, både i kassa och i köket.
efter denna briljant genomförda lunchrusning var det dags att ringa Herr V för att berätta om kvällens möte, att beachvolleyn blir inställd.
Då jag väcker honom med mitt samtal,
02:55 startas OS-sändningarna från Beachen, som jag missar dag ut och dag in.
jag mår dåligt.
bajs
är så äckligt att jag spyr
jag luktar skitkorv
simning suger stjärt
kan vara den mest ointressanta sporten som finns, trots svenska framgångar.
som att kolla på löpning i slowmotion, med en hel matsal av babbel.
vad är grejen?
LA är mitt nya hem
om två månader har jag vant mig vid LA tid, jag har börjat packat upp väskan, hunnit hitta till mitt rum.
jag har säkerligen hunnit hälsa på min rumskamrat, ätit ett par feta måltider och ringt hem några gånger.
om två månader har jag ännu inte förstått, ännu inte hunnit sakna, men alla säkerhet har jag ännu inte förstått att jag kommer att sakna.
om två månader är jag ett vrak, eller en segelbåt.
om två månader så lever jag nog på ett annat sett.
hjälp.
:)
nöjd
jag hatar vissa dagar.
man
kom igen nu!
jag är påväg att bli en man
"flyttfest" när jag åker, eller något i stil med en sådan.
först en kombinerad gårdsfest för vänner och bekanta och sedan någon slags te-bjudning i samma anda.
när jag väl landar i LA så blir det välkomstfest hos morbror Oscar.
alltid finns det någonting att fira, inte minst mina uppoffringar. jag måste glömma de.
alltihop.
och bara se framåt,
jag älskar min kvinna,
och lämnar henne hemma ett halv-år.
men sån är jag, hård och orättvis.
jag skojar,
trots att jag inte gillar ironi så var jag just självironisk.
de är okej tror jag,
de där med självironi alltså.
http://www.godtube.com/view_video.php?viewkey=f0038ea7de6253afb00d
http://www.godtube.com/view_video.php?viewkey=ee73e63418003b47d7d5
jag ryser varenda gång jag ser dessa två.
se dem.
