victor's secret

Idag vet jag inte riktigt vem jag är, inte riktigt vem jag vill vara.
men så slog det mig, jag ska försöka att inte vara någon alls.
inte tänka så mycket på det, inte känna så mycket.
det är så mycket jag vill berätta, men det kan jag ju inte göra.
Det här ska ju vara en rolig och skämtsam blogg, men jag känner inte för det.
idag känner jag för att inte vara någon, inte bjuda på mig själv.
välkommen, sätt dig ner med mig,  vi kan bli vänner, du och jag.

vänner har slutat att höra av sig, när dem inte har något ärende förstås.
det är ingenting jag kräver, men jag saknar det, mycket.

jag är nog bara jag, och det får räcka, för nu.
jag har extremt mycket att erbjuda, trots att jag bara är jag.
liksom du.

jag älskar att leva tillsammans med er, men ring några gånger extra, även när du inte riktigt har någonting att berätta.
för jag vill kolla på tv med dig, och ha ganska tråkigt, småtrist.
för det är sånt jag uppskattar, att ha småtråkigt, med dig.




det är kämpigt för mig det här, att vara ganska naken.
de var inte meningen, men det känns bättre nu. tack.
tack så mycket.