victor's secret

jag skäms lite över mitt senaste inlägg, för mig är det så mycket naknare än för dig, eftersom jag redan uttryckt allting jag försökte uttrycka. i mitt huvud.
jag har lärt mig mycket men ännu är jag inte fullärd.

men jag har kommit på det, jag behöver aldrig bli perfekt, knappt bra.
de finns ändå folk som alltid kommer tycka om mig, vad jag än presterar eller åstakommer.
jag kommer aldrig bli någon revolutionerande journalist, inte heller kommer jag bli musikalstjärna, fotbollsproffs eller poet. men vad gör det, jag har allt jag vill ha, och man får ej glömma att de jag saknar finns runt hörnet.
liksom du.

för visst finns vi där för varandra, sådär kentvacker.
kanske är dags, i år igen.

kyss mig.