ta på mig


sug min pung, rädsla

jag har blivit lite av ett SATC-fan. jag måste erkänna att jag inte skäms, inte alls.
men någonting som skrämmer mig är att man avundas deras glamourösa liv, en spalt i tidningen och ett allmänt lyckligt liv.
men nej tack. jag vill inte leva deras liv.
trots att mitt liv liksom alla andra liv kan suga pung så trivs jag med det också,
den sista tiden har varit skit-tung och jag kommer säkert aldrig förstå varför just jag måste drabbas av en känsla av jag-är-värdelös, som säkert vi alla burit på. (jag var nära på att skiva "bärt på")

men mitt i allt oskönt så kan jag faktiskt andas ut och säga:
- detta är mitt liv.

och jag trivs med det, mitt liv.

först och främst handlar inte detta om att jag ska skriva någonting för dig som läsare, nu släpper jag nog en tung period. bara genom att erkänna för er, men framförallt mig själv.
jag är inte värdelös och jag vet om det, jag har de tungt ibland men jag klarar av det.

jag tror jag har svaret, för mig.
allt handlar nog om rädsla,
jag är rädd.

men istället för att klämma in mig i ett hörn vill jag ställa mig på bordet och skrika ut det. för jag är inte längre rädd.
jag släpper det nu, jag är starkare än så.

så nu ska jag lägga mig med en frid i hjärtat som var länge sen jag kände,
nu kan jag andas igen.

tack för att du tog del av min biktning.

nu ska jag sova, trygg, orädd.



ge mig styrka

säg mig vad jag ska göra;
jag ser mer än jag klarar av,
tar mer än jag orkar,
lyssnar mer än jag pratar,
ser mer än jag hör.

snart kommer de tillbaka, i en ruskig fart.

hjälp.

ge mig ett svar

ibland bara släpper det,
men jag vet inte om jag ska vara ledsen eller glad...?


släpp mig

jag är trött och less.
allting känns skitsämst.


jag är vaken

idag sa en man till mig:
jag har stora visioner för dig.

de är det största jag hört på länge.


spöken

jag sitter helt livrädd, ensam på Märtas Kafé och jag ser människor överallt.
Den värsta chocken har gått över, men kranar slås på och av hela tiden.
nu ska jag äta pastasallad och kall bacon och avnjuta OS-repriser.

tänk på mig

sug min röv

idag väckte min mor mig 05:30 för att åka och baka hundra bullar och göra hundra kaffe.
arbetet i sig gick relativt smärtfritt men den tidiga morgonbrisen drog ner humöret.
lagom till lunch blir man stående ensam med ett gäng beställningar, ensam, både i kassa och i köket.

efter denna briljant genomförda lunchrusning var det dags att ringa Herr V för att berätta om kvällens möte, att beachvolleyn blir inställd.
Då jag väcker honom med mitt samtal,
02:55 startas OS-sändningarna från Beachen, som jag missar dag ut och dag in.
jag mår dåligt.


bajs

dålig andedräkt
är så äckligt att jag spyr
jag luktar skitkorv

simning suger stjärt

kollade på OS-simningen precis.
kan vara den mest ointressanta sporten som finns, trots svenska framgångar.
som att kolla på löpning i slowmotion, med en hel matsal av babbel.

vad är grejen?

LA är mitt nya hem

om två månader har jag vant mig vid LA tid, jag har börjat packat upp väskan, hunnit hitta till mitt rum.
jag har säkerligen hunnit hälsa på min rumskamrat, ätit ett par feta måltider och ringt hem några gånger.

om två månader har jag ännu inte förstått, ännu inte hunnit sakna, men alla säkerhet har jag ännu inte förstått att jag kommer att sakna.
om två månader är jag ett vrak, eller en segelbåt.

om två månader så lever jag nog på ett annat sett.
hjälp.
:)


nöjd

att vara självkritisk handlar enbart om att vara missnöjd med sig själv.
jag hatar vissa dagar.

man

idag är en dag att ta tag i.
kom igen nu!

jag är påväg att bli en man

"flyttfest" när jag åker, eller något i stil med en sådan.
först en kombinerad gårdsfest för vänner och bekanta och sedan någon slags te-bjudning i samma anda.

när jag väl landar i LA så blir det välkomstfest hos morbror Oscar.
alltid finns det någonting att fira, inte minst mina uppoffringar. jag måste glömma de.
alltihop.
och bara se framåt,
jag älskar min kvinna,
och lämnar henne hemma ett halv-år.

men sån är jag, hård och orättvis.
jag skojar,
trots att jag inte gillar ironi så var jag just självironisk.
de är okej tror jag,
de där med självironi alltså.




http://www.godtube.com/view_video.php?viewkey=f0038ea7de6253afb00d
http://www.godtube.com/view_video.php?viewkey=ee73e63418003b47d7d5

jag ryser varenda gång jag ser dessa två.
se dem.


JAG HATAR IRONI

jag måste bara tala om en sak,
undervisa,
påminna,
förklara.

Humor som går ut över andra människor är och kommer aldrig att bli någon höjdare för mig.
Jag hoppas de inte är det för dig heller
Tyvärr är jag en av alla de som ibland använder mig av detta simpla, djuriska sätt att göra mig rolig på någon annans bekostnad. och jag hatar det.

ironi kommer aldrig vara min grej, vare sig det gäller att bli utsatt eller utföra.
jag är en av alla dessa som tycker att det är extremt roligt. en gång, kanske två.

JAG HATAR IRONI!

jag vill bara sova bort hela grejen



Jordbävning i Los Angeles

idag har det varit jordbävning i centrala LA.
de känns bra att de tror att de snart blir mer och större.
jag är taggad.
kom och ta mig bara, mig tar du aldrig!

--


du är inte hon.

de kommer du aldrig vara.

du kommer alltid att vara min. de står skrivet.

maktub.

jag saknar alla gånger du smekt mitt hår till söms, en sömnlös natt senare är jag lycklig. oförstående.


men idag saknar jag allting bara. förstående.

knappt leende.

man är bra bitter, och bra töntig.


för ingenting går upp mot en bra självdiss.

men nu glömmer vi sånt och tänker framåt istället.


tänk bara vad stor den här killen har blivit.


jag ska döda er 3

jag har nog aldrig brunnit så lite som nu, aldrig varit så olik
jag känner inte igen mig själv, och jag vill inte längre sakna någonting
jag vill inte ha dig här, snälla gå
kära hopplöshet, gå

jag känner mig olycklig också, snälla gå du också
för jag är inte olycklig
jag är lycklig

så snälla gå ni två,
och du också
självömkan
jag älskar dig inte längre, jag försöker så mycket
men du finns fortfarande kvar
dig kanske jag alltid kommer ha vid min sida,
förhoppningsvis på rätt sida gränsen, om vad som är ditt,
och vad som är mitt

snälla ni tre, lämna mig ifred,
men gå inte för långt bort, då blir det kallt,
perfekt.



kyrkkillen

varje vecka sparar jag naglarna långa,
för att på söndagen bita ner dem till en massa.

kyrkan är bra,
och jesus är det mest fantastiska jag vet.

dessutom tycker jag om människor som inte tycker om åska,
de har en tendens att kramas då,
hårt och länge.
ät mig.


håll käften

idag är det premiär för mig att vara sur, såhär offentligt.
sluta.

att vara otacksam och bortskämd samtidigt är pinsamt, att dessutom totalt ignorera resterande vänner är totalt förfärligt.
snälla, sluta.

från här och nu så drar vi ett sträck över detta, jag tar åt mig, varenda ord.
att se en vän bli träffad är hundra gånger värre än att bli träffad själv just nu.
ta mig istället, ni har hållt på för länge, sluta.

hon bryr sig inte längre, hon säger ifrån. hon lyssnar inte längre, hon säger ifrån. hon känner inte längre, hon är fri.

håll käften nu.
håll käften.



kyss min röv

det man fångar tar man
det man hittar får man



Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0